Jag vet, jag har redan tappat tiden, men jag skyller på Bus. Hon har lyckats bli sådär härligt dagissjuk. Nog om Detta.
Jag är vuxen, sett till ålder och det som kallas civilstånd. Men i andra avseenden är jag osäker. Till exempel har jag aldrig gillat öl så om jag nu köper folköl till någon annan blir jag lite nervös och börjar fundera om jag har leg med mig.
Jag kommer från ganska knappa förhållanden. Ensam (rökande) mamma boende i hyresrätt. Jag var stolt när jag började på universitetet och faktiskt skaffade mig en magisterexamen. Tyvärr spelar det inte så stor roll eftersom jag fortfarande är kvar på samma jobb som jag fick efter studenten, fast med massiva studieskulder. Det är ett projekt att ta tag i.
Jag tar gärna plats, kanske för mycket. Vid ett par tillfällen då jag träffat människor i grupp där jag inte känner alla har jag försökt att tona ner mig lite, men det funkar inte. Jag blir då istället helt osynlig och det är ju liksom inte jag. Allt eller inget kan man säga.
Jag hoppas att jag ses som generös och okomplicerad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar