Jag skulle kunna tala om barnafödande eller denna ganska misslyckade julafton då min mormor kräktes och svimmade vid julbordet (vilket följdes av ambulans och en lite däven stämning..)
Men istället är det en liten obetydlig händelse som utspelade sig på nattklubben Otten för typ 10 år sedan. Jag tänker fortfarande på den här killen ibland och undrar om han är/var medveten om hur lätt det kan vara att påverka en annan människa. Eller så vara han bara hög, vad vet jag?
I vilket fall så lallade jag runt ensam med min drink när en lång, smal och ganska söt kille tar tag i mig, synar mig och spänner ögon i mig. Det är allvar nu, det känner jag. Du ser ut som en prinsessa, säger han. Jag blir rätt paff, men jag hoppas (minns inte riktigt) att jag ler och säger tack. Han ler och och säger allvarligt; Det kommer gå bra för dig. Sen vände han och gick.
När jag undrar om jag ska komma vidare i livet och känner mig lite nere så brukar jag tänka tillbaka på den här händelsen och hur säker denna snubbe var på det han sa. Jag brukar komma fram till att jag har det bra och enda anledningen till att jag inte har det "bättre" är min egen lathet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar