Av någon outgrundlig anledning räcker inte de bloggar jag följer så nu kör jag igång en egen. Det är jag som är Pumlan. Jag är gift med Smulan och tillsammans har vi Bus.

lördag 31 juli 2010

Gamla vänner rostar aldrig

Jag och Bus har tillbringat en helg hos mina vänner överläkare och socialminister Landstedt. Det borde hända oftare. Tyvärr är jag uppenbarligen fullkomligt oförmögen att hålla koll på mina OCH Smulans arbetstider, så han jobbade och kunde inte följa med. Det var vin och bönspel och snack hela natten följt av fika och promenad och lunch och mera bönspel med andra boende på familjefarmen i skogen.

Här om dan (eller sen kväll var det faktiskt) så tror jag djävulen flög i mig. Jag sökte nämligen jobb på försäkringskassan. Men ju mer jag tänker på det desto mer vill jag ha det. Inta bara för att komma bort från ICA och få lite struktur på arbetstider och lön utan för att jag känner att det är ett "riktigt" jobb. Det känns så himla taskigt att säga så när min mamma jobbar på samma ställe som jag, men det finns två skillnader. Jag har en magisterexamen från LiU och hon har (till skillnad från mig) en fast heltidstjänst. Sen trivs hon nog fläckvis sämre än jag, men hade jag hennes ansvar skulle jag också gå i bitar. I vilket fall vill jag gärna ha minst en av dom två tjänster jag sökt. Tack.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar